Gudstjänster av särskild anledning

Allmänt om gudstjänstordningarnas disposition

Varje gudstjänst av särskild anledning inleds med en allmän anvisningstext som beskriver bakgrund, karaktär och särskilda omständigheter. Särskilt viktigt är att beakta de konstituerande momenten, medan de fakultativa momenten kan infogas efter lokal tradition och situationens krav.

Varje gudstjänst följer de fyra flödena som tidigare har beskrivits: Samling, Ordet, Delande och Sändning. Dessa är i sig utmärkande för gudstjänst inom Equmeniakyrkan. Däremot kan omfattning och innehåll inom varje flöde varieras efter lokal tradition och situationens krav. Detta beskrivs genom att rubrikerna först markerar flöde och därefter det enskilda momentet.

Anvisningarna till varje ordning, flöde och moment beskrivs i kursiv stil. Det kan vara praktiska instruktioner eller anvisningar för exempelvis växelläsning. Två viktiga tillägg finns: asterisk (*) markerar att församlingen kan stå upp under momentets genomförande, korstecken (+) markerar att gudstjänstledaren här kan teckna korsets tecken.

Ett antal moment innehåller tre förslag till texter. Det första alternativet har ett enklare språk som kan täcka in en bredare krets av gudstjänstdeltagare: barn, unga och nyanlända till Sverige. Det andra alternativet innehåller ett mer teologiskt mättat språk, ofta med traditionella formuleringar. Till det tredje alternativet, där gudstjänstledaren själv fritt formulerar momentet, finns en anvisningstext som anger inriktningen för momentet.

För några moment ges inga alternativ. Dessa texter är av två olika karaktärer. I de konstituerande momenten, som till exempel instiftelseorden i nattvarden, dopformuläret eller deklarationen vid vigsel, är det de angivna formuleringarna som ska användas. För ickekonstituerande moment finns förslag till formuleringar. För några moment anges bara en rubrik som markerar momentets naturliga plats, men då dessa inte alltid varit en naturlig del av gudstjänstfirandet inom Equmeniakyrkan och dess bildarsamfund ges här inga förslag till texter. Självklart är det upp till den lokala församlingen att avgöra om momentet ska ingå i gudstjänsten.

Genomgående används den apostoliska trosbekännelsen, Herrens bön och den aronitiska välsignelsen i de ekumeniska översättningar som varit i bruk sedan nyöversättningen av Bibel 2000. Varianter av dessa kan användas utifrån lokal tradition och situationens krav. Den trinitariska formuleringen i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn används alltid vid dop. I andra sammanhang kan andra alternativ användas utifrån gudstjänstens inriktning och karaktär.

Musikens roll är bärande i gudstjänstens rytm. Det angivna materialet kan sjungas av gudstjänstledare, solist eller av den gudstjänstfirande församlingen. Musikens olika uttryck är en tillgång för ett integrerat och rikt gudstjänstflöde.

Nattvard

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

I Gemenskap

Gud låter människor infogas i den kristna församlingen. Gud har skapat människan till gemenskap, befriat människan till liv i gemenskap och gett den kristna gemenskapen dess liv och grund. Det är inte i första hand människan som väljer gemenskapen utan Gud som kallar människor till sig.

I Equmeniakyrkan möts olika traditioner kring människors väg till församlingsliv och gemenskap. Tro och dop är grunden för medlemskap. Barn kan döpas till Kristus och blir då en del av församlingens gemenskap även om de inte blir formella medlemmar i den lokala församlingen. De antecknas i församlingsboken. Människor som tror och bekänner sig till Jesus Kristus kan bli medlemmar i väntan på dop.

Inom ramen ”I gemenskap” återfinns gudstjänster av de särskilda anledningar som har att göra med vägen in mot kristen tro och bejakandet av Guds kallelse till ett liv i Kristi kyrka. Här återfinns: dop av barn, dop på egen bekännelse, barnvälsignelse, dopbekräftelse och välkomnande av nya medlemmar.

Dopet intar en särställning som sakrament. Dopet kan ske av barn efter föräldrars önskan eller på egen bekännelse. Att leva i sitt dop är en process som handlar om att växa i tro, efterföljelse och helgelse.

Barnvälsignelse är en gudstjänst som betonar glädje och tacksamhet över att en ny människa har fötts till världen. Den kan ske både av barn som senare ska döpas eller av barn där föräldrarna överlåter åt barnet att själv i vuxen ålder ta ställning till erbjudandet om dop.

Dop av barn

Dop på egen bekännelse

Barnvälsignelse

Dopbekräftelse

Välkomnande av nya medlemmar

Liv i gemenskap

Liv i gemenskap är det tydligaste tecknet på den heliga Andens verk i världen. Den kristna kyrkans gemenskap är därför inte en förening vilken som helst, utan har sin grund i Guds handlande. Gud skapar, räddar och ger församlingen liv. Samtidigt vet vi av erfarenhet att kyrkan ännu kämpar med sin kallelse. Även detta får vi dela med varandra i förvissning om att Gud inte ger upp sin kyrka utan ständigt skapar nytt liv.

Equmeniakyrkan vill vara en kyrka för hela livet. Det är i den lokala församlingen detta kan bli möjligt. I den nära gemenskapen bär vi varandras bördor. Allt vad livet innebär av glädje och sorg, medgång och motgång, enkelt och svårt formar oss. Vår bön är att vi genom allt detta ska få förvandlas till helhet och helighet genom mötet med Jesus Kristus.

Inom ramen ”Liv i gemenskap” återfinns gudstjänster av de särskilda anledningar som har att göra med människors liv i församlingen. Här återfinns bikt och bot, dopförnyelse samt vigsel.

I våra gudstjänster möts vi ofta av välsignelsen från Gud till oss. I bibeln talas det också om att vi ska välsigna Gud. Välsignelsen är en öppen famn från Gud. Välsignelsen uttrycker en vilja att någon ska få bli den hon eller han djupast är. Att välsigna Gud påminner om den gemenskap som ger liv, tröst, hopp, glädje och kamp. Vi ger Gud rätt plats i våra liv. Guds välsignelse betyder att Gud aldrig överger människan och att vi får förutsättningar att bli de vi är ämnade att vara.

I bikten får vi lämna bakom oss det som binder oss. I våra gudstjänster, särskilt när vi firar nattvard, ger vi genom syndabekännelsen utrymme för var och en att pröva sig själv inför Gud. I bikten får vi möjlighet att ansikte mot ansikte med den som har fått församlingens kallelse att ta emot bikt och ge befrielse, berätta om det som tynger oss, och ta emot förlåtelsen. Genom boten tränas vi att bryta med de vanor som hotar att åter binda oss.

Dopförnyelsen är ett tillfälle för församlingen att bli påmind om att leva i sitt dop. Till skillnad från dopbekräftelsen, som bör vara av engångskaraktär, kan dopet ofta aktualiseras i gudstjänst och förkunnelse. Livet i dopet är en viktig del av livet i gemenskap. I dopförnyelsen får vi hämta kraft och hopp, när vi låter dopet påminna om det som är sant om oss.

I vigseln lovar de två att med Guds hjälp hjälpa varandra att utvecklas och att ta fram det bästa hos varandra. I förtroende och tillit till varandra kan en gemenskap övas och odlas som sträcker sig utöver de två som sammanvigts. Både barn och vänner kan bli en del av familjens gästfrihet och omsorg.

I den personliga förbönen kan Gud gripa in och upprätta det som är trasigt. Genom allt vill Gud välsigna oss och göra oss till dem vi är tänkta att vara. Vi får ge vårt gensvar.

Varken bikt, bot eller vigsel ska ses som sakrament, helig handling, i traditionell bemärkelse. De är dock viktiga händelser i församlingens liv och föregås av ett samtal med pastorn. Vid detta samtal klarlägger pastorn att den som begär gudstjänsten har förstått dess innebörd och av egen fri vilja är beredd att gå in i den. I planeringen av gudstjänsten är det viktigt att klargöra vilka moment i gudstjänsten som är konstituerande och kring vilka moment olika personliga önskemål kan beaktas.

Välsignelseakter, förbönstillfällen och dopförnyelse är moment som lämpligtvis inkluderas i flödet Delande i församlingens huvudgudstjänst eller i någon annan form av gudstjänst. Dessa moment kan föregås av själavårdande samtal som också kan äga rum spontant på plats. Det är viktigt att både församlingen och gudstjänstens form präglas av en generös och tillåtande atmosfär med hänsyn till de förbönssökandes integritet.

Bikt, bot och vigsel utformas i regel som självständiga gudstjänster. Vigsel kan på brudparets begäran inkluderas i församlingens huvudgudstjänst och följer då direkt efter flödet Samling. Vigsel styrs av juridiska regleringar, där vigselförrättaren också är företrädare för den svenska staten. Vigselgudstjänsten kan även utformas utan laga verkan, om exempelvis vigsel skett i borgerlig regi och paret önskar en kyrklig bekräftelse.

Dopförnyelse

Bikt och bot

Konfirmationsgudstjänst

Vigsel

Gemenskap och delaktighet

Den kristna kyrkan är delaktig i världen. Samtliga evangelier avslutas och Apostlagärningarna inleds med berättelser om hur lärjungarna sänds ut i Guds mission. Vi har en förväntan på möten med Jesus Kristus som förvandlar världen. Här räcks det glada budskapet, tjänandet är i funktion och gemenskapen delas i vardag och i gudstjänst.

Församlingens uppgift är att finnas till både för människor i skiftande livssituationer och för samhället. Genom sina gudstjänster är församlingen en viktig aktör i civilsamhället. Gudstjänsten hjälper oss som individer och gemenskap att se våra egna liv i ett större sammanhang och att förstå världen som Guds värld.

I detta avsnitt finns gudstjänster som länkar samman individ och samhälle, lokalt och globalt, individ och historia. Här kan kyrkan fungera som bärare av gemensamma värden – solidaritet, demokrati och ansvar för miljön. De gudstjänster och moment som tagits med är exempel på tillämpade gudstjänster utifrån olika särskilda anledningar. Det kan gälla årets tider och rytm eller en annan naturlig rytm som livsloppet med dess växlingar över åren. Ett tredje exempel kan vara dagens eller veckans rytm med växlingen mellan arbete och vila, mottagande och utgivande.

Tacksägelse i samband med ett barns födelse eller en adoption är exempel på moment som kan inkluderas i kyndelsmässodagens gudstjänst. Detta har spontant växt fram, och många kyrkor samlar barnfamiljerna till en särskild dag av tacksägelse, på motsvarande sätt som Alla helgons dag har blivit en minneshelg över de under året avlidna.

Kontakterna med samhället, och kyrkans roll i förhållande till olika samhällsinstitutioner har förändrats under de senaste decennierna, men kan också variera mellan olika regioner i landet. Skolavslutningar diskuteras i en särskild anvisningstext. Andakter på institutioner är tänkt att ge en ram för olika sammanhang. Katastrofer och olyckor har dock fått ett lite mer omfattande avsnitt med konkreta exempel på utformning av samlingar.

Det nära samspelet mellan kyrkan och andra institutioner i civilsamhället illustrerar tydligt betydelsen av kontakter under hela året. När särskilda behov uppkommer är kyrkans plats given utifrån det förtroende och de relationer som sedan tidigare finns.

Förbön för under året födda och adopterade barn

Vi är glada att få introducera Equmeniakyrkans Gudstjänstwebb!
Gudstjänstwebben är just nu i BETA, vilket innebär att du kan råka på något
som inte funkar som det ska. Säg då gärna till på gudstjanst@equmeniakyrkan.nu.
Skicka också gärna en hälsning till oss om vad du tycker om Gudstjänstwebben så
vi kan göra den ännu bättre.

Kort introduktion till Gudstjänstwebben:

Har du inget konto?
Scroll To Top