Att fira gudstjänst

Att fira gudstjänst är ett av de tydligaste uttrycken för kyrkan. Genom gudstjänsten förkunnas Guds ord, sakramenten – de heliga handlingarna – förvaltas, och de troende möts i gemenskap med Gud och med varandra. Gudstjänstens innehåll och form har sin grund i kyrkans teologi. Kyrkans identitet gestaltas genom sättet att fira gudstjänst, men gudstjänsten formar också teologin. I denna växelverkan mellan teologi och gudstjänstpraktik visar den lokala församlingen både sin samhörighet med, och sin egenart gentemot, den världsvida kyrkan.

En kyrkas teologi blir synlig genom dess gudstjänst. Gudstjänstens flöde, moment och innehåll hålls samman med dess form, yttre rum och riktning. Det handlar om hur olika personer och uttrycksformer samverkar under gudstjänsten. Den lokala församlingens förutsättningar sätter prägel på gudstjänsten. Även med bristande resurser för att förkunna Ordet eller framföra musiken sker en gudstjänst inför Guds ansikte.

Det ligger i linje med god gästfrihet att sträva efter en välkomnande och öppen gudstjänst.

Rytm och riktning

I gudstjänsten sker ett möte mellan Gud och människa. Utifrån Guds löften och de troendes gensvar upprepas en ordning med Guds tilltal och människans svar i tro. Exempel på Guds tilltal kan vara förkunnelsen av Ordet eller instiftelseorden i nattvarden. Församlingen svarar med bön, växelläsning eller lovsång. Så formas en rytm i gudstjänsten som för den framåt.

Den liturgiska rytmen förstärks genom rummets utformning: Var står den som predikar, leder eller medverkar i gudstjänsten? Hur rör sig församlingen under de olika momenten? Har församlingen möjlighet att stå under psalmsång eller evangelieläsning? Vilka symboler finns i gudstjänstrummet? Predikstolen, nattvardsbordet samt sången och musiken är ofta vända mot församlingen. Knäfall, kors, konstverk, ljusbärare och platser för enskild andakt skapar riktning för deltagarnas rörelse i rummet.

De kyrkliga inventariernas betydelse ska inte underskattas. I den talande tystnaden kommunicerar församlingen sin respekt för Ordet genom den uppslagna Bibeln; dopet märks genom en dopkälla eller det tända dopljuset; bönen lever med de tända ljusen i ljusbäraren. Lokala traditioner skapar förutsättningar för olika formspråk.

Tider och faser

Gudstjänsten finns som en del av en större rytm: över dygnet, över veckan, över året och över livet. Vanan att gå i kyrkan är en viktig del i det kristna livet. De troende möts till uppbyggelse, bön och lovsång. Kyrkoåret bildar en rytm av fasta och fest, genom julkretsen, påskkretsen och trefaldighetstiden. De olika söndagarna bryter av mot andra dagar och skapar identitet. Gudstjänsten är ett stöd för ett dagligt andaktsliv.

I livets skiften firas gudstjänster av särskild anledning. I församlingens gemenskap hålls gudstjänst vid dop, barnvälsignelse, konfirmation, vigsel och begravning. Kyrkan är närvarande under hela livet och utrustar för tjänst, vittnesbörd och gemenskap i världen.

Aktörer och innehåll

Församling och medverkande genomför gudstjänsten tillsammans. Inför gudstjänsten görs både enskild och gemensam förberedelse. Gudstjänsten är hela församlingens angelägenhet, men det praktiska arbetet överlåts i regel åt en mindre grupp. Det är önskvärt att så många som möjligt kan ta del av förberedelserna.

Diakonens uppgift är att förmedla Guds ord, tjäna vid bordet, ge omsorg, erbjuda gemenskap, stödja människor i utsatta livssituationer och stå på de förtrycktas sida. Pastorns uppgift är att samla och bygga upp Kristi kropp, förkunna Guds ord, förvalta sakramenten och utöva själavård. Församlingarna kan när ordinerad medarbetare inte finns att tillgå ordna detta efter riktlinjer som församlingen fastställer. Här finns det dock begränsningar som av ekumeniska och juridiska skäl bör iakttas. Se vidare under respektive gudstjänst.

I gudstjänsten gestaltas hela församlingens tro. Därför är det viktigt att gudstjänstens tema, form och innehåll speglar mångfald och variation. Genom sång, musik, kreativa uttryck och predikan involveras församlingen i trons många uttryck och former.

Internt och offentligt

Det är viktigt att det som sägs från predikstolen inte blir internt. Vid pålysningar och meddelanden om medverkande eller motsvarande bör man nämna det fullständiga namnet. Predikan och vittnesbörd bör hållas i en personlig men inte privat ton, i medvetenhet om att alla inte har samma erfarenheter. Sånger och psalmer bör annonseras och texter finnas tillgängliga så att alla, även den med exempelvis nedsatt syn eller hörsel, har möjlighet att ta del av dem.

Det krävs ganska lite för att göra gudstjänsten offentlig till sin karaktär. Bara att den utlyses genom annonsering i lokala medier och inte bara som föreningsmöte visar på detta.

Rum och tillgänglighet

Gudstjänstrummet bör vara tillgängligt för alla. Det finns möjlighet att ansöka om statliga medel för att anpassa våra kyrkor. Ordningar bör vara genomreflekterade. Kan alla få del av nattvarden? Når alla till att tända ljus i ljusbäraren? Går det att höra det som sägs och förstå vad som avses? Finns det pauser i gudstjänsten så att även den som rör sig långsamt hinner vara delaktig? Listan kan göras lång och bör också vara det, utifrån de ständigt växlande förutsättningar vi möter i våra lokala sammanhang.

Medverkan och samhörighet

I våra församlingar har vi en tradition med olika medverkande. Det öppnar för en större identifikation och mångfald. När hela den gudstjänstfirande gemenskapen får komma till uttryck breddas formerna genom att barn och äldre, kvinnor och män, ordinerade och lekfolk medverkar tillsammans och firar gudstjänst.

En mångfald av uttryck

Gudstjänsten öppnar för en lång rad av uttrycksformer. Det talade ordet, sången och gensvaret, brödet och vinet, ljusen som brinner i ljusbäraren: allt skapar förutsättningar för att inkludera olika erfarenheter och språk. Om vi använder ett genomtänkt och rikt bildspråk när vi talar om Gud kan fler identifiera sig med det som sägs.

Människor med olika bakgrund inkluderas genom kommunikation med en mångfald av uttryck. Alla kan inte sjunga, alla kan inte se vad som händer längst fram i gudstjänstrummet, alla får inte sammanhanget klart för sig i predikan, men genom att variera uttrycken i gudstjänsten inkluderas en bredare skara människor, och vi kan tillsammans upptäcka nya sidor av kristen tro och kristet liv.

Gemenskap och delaktighet

Församlingens uppgift är att finnas till både för människor i skiftande livssituationer och för samhället. Genom sina gudstjänster är församlingen också en viktig aktör i civilsamhället. Gudstjänsten hjälper oss som individer och gemenskap att se våra egna liv i ett större sammanhang och att förstå världen som Guds värld.

Vissa gudstjänster länkar på ett särskilt sätt samman individ och samhälle, lokalt och globalt, individ och historia. Vid skolavslutningar, andakter på institutioner, i samband med årets högtider som valborg och midsommar, samt olika typer av händelser eller aktuella frågor i samhälle och värld kan kyrkan fungera som bärare av gemensamma värden – solidaritet, demokrati och ansvar för miljön.