Psaltaren 103 – Femte söndagen i fastan

I skrivande stund befinner vi oss i februari 2025. Donald Trump har nyligen tillsatts som president i USA, tonläget mellan Hamas och Israel är fortsatt hårt och i Sverige har skolskjutningen i Örebro precis ägt rum. Själv har jag svårt att följa nyhetsrapporteringar och flöden i sociala medier utan att dras med i en viss uppgivenhet. Dels kring vad som de facto sker i vår värld. Ska lidandet någonsin få ett slut? Men också på grund av den allt hårdare retorik jag upplever växer i samhället. Dels från politiker och ledare, dels från privatpersoner i samtal och kommentarsfält. I stället för att gå samman och kroka arm i svåra tider byggs det murar som får egoismen att frodas. Det finns en hätskhet, en önskan om vedergällning och hat som piskas på. Som en kyla som sakta smyger sig in under huden och gör vår värld lite mer ogästvänlig. Kanske är jag bara känslig, men jag kan inte låta bli att undra om det verkligen är så vi är tänkta att leva?

Så läser jag verserna från Psaltaren: ”Barmhärtig och nådig är Herren.” ”Han går inte ständigt till rätta med oss.” ”Han handlar inte mot oss som vi förtjänar.” Det finns en sorts ologisk barmhärtighetsretorik som ständigt hamrar genom Bibeln som ett konstant hjärtslag. Som talar om att vår Gud är annorlunda. Vi människor vill ständigt se rättvisa, kräva vår hämnd och har så lätt att luras in i tankemönstret ”öga för öga och tand för tand”. Men Herren är annorlunda. Gång på gång förlåter han. Gång på gång börjar han om med sin kärlek till sitt folk. Och det ultimata gestaltandet av hans kärlek sker när han försonar hela världens synder genom Jesu död och uppståndelse. 

Gud vet hur vi är skapade och ser att vi ständigt gör felsteg, misslyckas och faller … Men Gud förvisar vår synd och visar ömhet mot sina barn. I de orden finner jag en enorm tröst. En styrka till att orka ha mod att envist fortsätta kampen för att vår värld bit för bit ska bli lite mer kärleksfull och barmhärtig. Det är vår kallelse som kyrka och kristenhet: att så som Gud har älskat oss ska vi också älska varandra.