Överlåtelse till Jesus

Jesus sa: ”Kom och följ mig” (Matt 4:19) till de första lärjungarna. Den inbjudan att få gå genom livet med Jesus vid sin sida gäller alla människor. Vägen till ett medvetet och överlåtet liv med Jesus Kristus kan se mycket olika ut. Somliga av oss är födda in i den kristna gemenskapen och har sedan födseln vuxit in i en djup relation med Gud. Några av oss förs in i det livet genom en dramatisk omvändelse, och för några av oss handlar det om ett återvändande till en tro vi tidigare levt i. Oavsett hur vår överlåtelse ser ut kan vi ha behov av att vid ett specifikt tillfälle få uttala vår tro på och vilja till efterföljelse av Jesus Kristus. Någon kallar det överlåtelse, andra avgörelsestund, bön till frälsning eller ett tillfälle att bekänna sin tro. Det är viktigt att komma ihåg att kristen tro inte i första hand är en kunskapsteoretisk hållning, att man tror att vissa trossatser är sanna, utan en relation, ett levande möte med Gud som ständigt skapar och nyskapar våra liv. En förebedjares uppgift kan vara att bekräfta att en tro som ännu inte har tagit sig uttryck i tydliga bekännelser är ett uttryck för en kristen tro. Den som vill ha eller längtar efter en kristen tro kan behöva höra att den viljan eller den längtan är just ett uttryck för en tro och ett möte med levande Gud. Överlåtelsen kan vara en människas beslut och bön i avskildhet. Ofta sker det tillsammans med en förebedjare under personlig förbön till exempel på läger, i gudstjänster eller i själavårdssamtal. I förbönssituationen finns en värdefull möjlighet till samtal om vad som lett fram till viljan att följa Jesus, vad bönens ord rymmer och också vilken församlingsgemenskap som skulle kunna gå med den människan i hennes fortsatta växande med Kristus.